12

februari

Mountainbikens Geometri – vi förklarar dess betydelse & begrepp

av Tobias // under Fakta

Du har säkert hört talas om ordet geometri när det handlar om mtb och ramar. Fraser som ”Min cykel har perfekt geometri” eller ”Våra cyklar har i år fått uppdaterad geometri” är inget som är ovanligt.

Men vad betyder det egentligen, och vad är en bra geometri?

Är det frågor du ställer dig så hoppas jag att vi här ska kunna hjälpa dig med svaren. Förhoppningsvis så ska du efter denna artikel känna till, om inte allt, så i alla fall mer än vad du kan nu.

Vad det handlar om är ramens olika vinklar och längder på de olika rören. Varje litet mått/vinkel är en del av ramens totala geometri.

Varför den är så viktigt är för att varje mått påverkar hur cykeln kommer att uppföra sig när du cyklar på den. Det påverkar nästan mer än något annat, kanske då tillsammans med funktionen på eventuell fjädring & dämpning.

Geometrin är en stor anledning till varför en cross country cykel passar dåligt att använda när du bara är intresserad av att köra downhill. Den typen av ram är helt enkelt byggd och anpassad för att cykla upp och ner i skogen och på snabba grusvägar – inte för att köras supersnabbt utför stökiga berg.

Vad de olika måtten betyder för en mtbs egenskaper?

Mtb Geometri Förklaring

När du läser de olika förklaringarna om de olika måtten och vinklarna här så kommer du också få förklaringar på vad de gör & betyder. Men vi tar en liten snabbgenomgång här.

medan

  • Gaffelvinkel, kedjestagslängd och hjulbas ger dig mer information om hur en cykel kommer att kännas och bete sig när du cyklar på den.
  • Måttet Reach har en viss relevans inom både lägren. Först är det ett perfekt mått på cockpitlängden men beroende på det kan du också justera din position med hjälp av en kortare eller längre styrstam. Vilket i sin tur kommer att påverka cykelns beteende.

Köpa Mountainbike efter Geometrin – Ja eller Nej?

Korta svaret på den frågan är – Nej!

När du ska köpa ny mtb, eller om det är din t.o.m är din första, så är inte dess geometri det första du ska titta efter.

Det du ska fokusera på är först och främst för vad det är för sorts åkning du framför allt kommer att ägna dig åt.

Det är det viktigaste. När du kommit fram till att det till exempel är en stigcykel (trail) som kommer passa dig bäst så har du ett ganska brett utbud av olika märken och modeller att välja mellan. Då kan du gå ner och titta på mer detaljnivå som olika cyklars geometri.

Geometri och Du som är Mtb-Nybörjare

Men om du är nybörjare så är det här egentligen inget du behöver bry dig speciellt mycket om, iaf enligt mig.

Fokusera istället på att välja rätt sorts typ av cykel. Då får du en hoj som är byggd med en geometri som passar för den typ av cykling du först och främst kommer att hålla på med.

När du sedan byter upp dig till en nyare mtb kan du titta mer på detaljnivå. Men, som sagt, om det är din första så lägg tiden på att först och främst komma fram till hur du kommer att använda cykeln och välj en cykel inom det området.

Gamla Skolans Mtb Geometri

Kort. Hög. Brant. Det tillhör den gamla skolans geometri.

Och vad det betyder är att cyklarna var korta, eller framför allt den främre triangeln (cockpit) var kort. Vevpartiet satt högt upp i ramen jämfört med hjulens axlar. Och gaffelvinkeln var brant.

Det kallas idag för en gammal geo. För saker har hänt under årens gång, och speciellt under de senaste åren.

Tidigare, säg på 90-talet, hade alla olika cyklar mer eller mindre samma geometri. Även om det var en downhillcykel eller cross country cykel. Men under senaste 10-15 åren har som sagt mycket hänt. Och då framför allt de senaste 5 åren.

Du kommer, eller kanske redan har, stöta på begrepp som att den ramen har modern geometri. Mer om det här nedanför.

Men är det då nödvändigtvis dåligt? Nej, självklart inte men det kanske inte alltid är det bästa för viss sorts åkning. För att få en rapp och effektiv xc-hoj som klättrar bra är det dock den gamla skolan som fortfarande hänger i.

Men till och med på XC-cyklarna så börjar saker att hända. Där har det ändå varit ganska mycket samma under många år.

Mtb Cross Country Geometrin genom åren

Här gör vi en liten jämförelse mellan olika cyklar genom åren. För att kunna jämföra ungefär likadana cyklar så har vi valt att bara ta hardtails här. Bland de heldämpade cyklarna händer det faktiskt mer.

(alla mått i mm)

Geometri – Bridgestone MB-1 1990, Large

Bridgestone MB-1 Mountainbike

En gammal ikonisk mountainbike. Den är också en utav de första mountainbikes som tillverkades. Om vi tittar på dess geometri för 1990-års modell i stl 49cm så är den enligt följande:

  • Gaffelvinkel: 72 grader
  • Överrör: 575
  • Hjulbas: 1050
  • Kedjestag: 425
  • Sadelrör vinkel: 73 grader

Geometri – Trek Elite 8500 2010, Large

Trek - Elite99 SSL Mountainbike

En relativt modern mtb som alltså kom 20 (tjugo) år efter Bridgestonen.

  • Gaffelvinkel: 70 grader
  • Överrör (EF): 626
  • Hjulbas: 1115
  • Kedjestag: 423
  • Sadelrör vinkel: 73 grader

Geometri – Scott Scale RC 900 WC 2018, Large

Scott - Scale RC900 WC Mountainbike

Scott kan man säga ligger i förgrunden (bland de stora tillverkarna) för att införa den mer moderna geometrin även på cross country cyklarna. Speciellt då på Spark RC modellen.

  • Gaffelvinkel: 69.5 grader
  • Överrör (EF): 625
  • Hjulbas: 1128
  • Kedjestag: 425
  • Sadelrör vinkel: 73 grader

Som du ser är det väldigt mycket lika. T.o.m. när vi går tillbaka till början på 90-talet. Gaffelvinkeln har sakta blivit lite flackare och hjulbasen längre. Men annars ingen större förändring.

Överröret är längre men det beror till stor del på att Trek’en och Scott’en mäter det effektiva måttet, inte den faktiska som på den gamla Bridgestone mountainbiken.

Till detta ska dock läggas att den nya har 29-tums hjul. Och detta gör faktiskt skillnaderna än lite större. Så det händer saker men kanske inte på sånt sätt som man skulle kunna trott.

Den stora geometriförändringen vi upplever beror istället till stor del på att vi fått fler olika typer och kategorier av mtbcyklar. Cyklar som är tänkta att i första hand användas till en viss sorts mtbcykling och därmed anpassa mer mot detta. Ofta utförsorienterat.

Modern Geometri

Lång. Låg. Flack. Den nya mer moderna geometrin bland mountainbikes.

Nicolai - Ion g13 med Modern Geometri

Det handlar mer specifikt om en längre reach (längre framtriangel), en lågt vevparti och en flack gaffelvinkel. Men det innefattar också en längre hjulbas, kortare styrstam och brantare sadelrör.

Tanken är att det ska ge en mer stabil cykel. En cykel som gör att din vikt hamnar mitt på cykeln, mittemellan hjulaxlarna. Du ska inte behöva justera din kroppsvikt alltför mycket för att hamna där du vill och behöver vara på cykeln.

Den geometrin ska också ge en känsla av att vara i cykeln istället för på den. Vilket drastiskt minskar risken för att gå över framlänges, så kallad OTB (over the bar).

Man kan säga att det här med modern geo till stora delar är viktat mot en cykels utförsegenskaper. Därför är det inte fullt ut genomförbart på xc-cyklar. Men det har hänt en del även där. Bara inte i lika extrem utsträckning som på AM och Enduro hojar.

Nackdelar med det moderna

De stora nackdelarna kommer när det är platt terräng och farten är låg. Cykeln blir då svårare att svänga, hantera och kan kännas lite seg.

Med framhjulet längre ifrån dig så kan du också få problem att få tryck på detta. Speciellt då i lägre farter och platt terräng.

De stora skillnaderna mellan olika cykeltyper

DH vs XC Geometri

Beroende på vad det är för sorts terräng och typ av mountainbike du vill cykla så kommer du stöta på olika sorters geo. Downhill-geometri på en xc-cykel fungerar riktigt dåligt och tvärtom.

Mycket bygger runt deras förmåga att cykla uppför eller nedför. Där ligger de stora skillnaderna och det är också där det moderna har tagit sin utgångspunkt. En önskan att förbättra en mountainbikes förmåga att cykla utför.

Ju längre, flackare och lägre – desto mer är cykeln troligen anpassad mot utförscykling.

Men även cross country cyklar får flackare gaffelvinklar. T ex kör Nino Schurter runt med en gaffelvinkel runt 67 grader. En stor skillnad mot en del andra som fortfarande åker med uppåt 71 grader (det år dock framåt för var år som går).

De olika Måtten och Vinklarna på en MTB ram (Geometrin)

Ok, äntligen kommer vi då till själva förklaringen vad det egentligen handlar om. Här går vi igenom och förklarar lite mer ingående om (nästan) alla olika mått och vinklar. Iaf de vi anser vara viktigast.

Ordningen som vi beskriver dem behöver du inte lägga någon vikt vid. Det bara föll sig så.

Men det finns mått som är viktigare än andra. Men det varierar då också beroende på vad för sorts cykling du är ute efter. Därför är det svårt att säga att detta är viktigare än det andra rent generellt. Läs varje genomgång så får du lite mer info där.

Det blandas också ganska friskt mellan svenska och engelska begrepp. Vi har valt att använda engelska där det inte finns något speciellt bra svenskt ord som beskriver vad det handlar om, lika bra som på engelska. Plus att det också gör det enklare om man söker information på engelska sidor.

Styrhuvudets Vinkel

Mtb Geometri Gaffelvinkel (Styrhuvudsvinkel)

Kallas vanligtvis även gaffelvinkel. Men det är egentligen inte gaffelns vinkel som mäts utan ramens styrhuvud. Gaffelvinkel påverkas nämligen även av gaffelns offset och rake. Därför är vinkeln på styrhuvudet det korrekta. Men om du skulle säga och använda uttrycket gaffelvinkel så är alla ändå med på vad du menar.

Vinkeln som styrhuvudet (gaffeln) har jämfört med marken.

Ju brantare denna vinkel är desto snabbare kommer cykeln att svänga och till viss del även klättra bättre. En flackare gaffelvinkel gör styrningen trögare men gör istället cykeln mycket mer stabil i högre farter.

En XC cykel har en gaffelvinkel mellan 68-71 grader. En mer stiginspirerad cykel ligger runt 66-68 grader, enduromodeller ligger kanske runt 65 grader. Downhill-cyklar ligger idag runt 62 grader.

Detta ändras dock ganska frekvent med nyare modeller. Oftast åt det flackare hållet för var år som går.

Hjulbas

Mtb Geometri Hjulbas

Hjulbasen är distansen mellan hjulens axlar, dvs axel till axel.

En längre hjulbas ger en mer stabil cykel. Men det innebär istället att den blir lite slö att ändra riktning med, speciellt i lägre hastigheter.

Tvärtom så ger en kortare hjulbas en mer livlig cykel som hanterar snabba åkriktningar bättre. Men den känns istället nervös utför.

Längre hjulbas hittar du ofta på dhcyklar då de självklart drar mest nytta av en stbil hoj vid högre farter.

Många cyklar har fått en längre hjulbas de senaste åren. Mycket beroende på en längre reach, dvs främre triangel. Istället har kedjestagen kortats men inte lika mycket som framtriangel blivit längre = längre hjulbas.

Kedjestagslängd

Mtb Geometri Kedjestagslängd

Längden mellan centrum på vevhuset och den bakre hjulaxeln. Kan även kallas för den bakre triangeln.

Denna längd påverkar direkt en cykels hjulbas vilket i sin tur påverkar stabilitet och hantering. Kortare kedjestag ger en mer livlig & kvickare åkning. Ett kortare kedjestag gör det även enklare för manuals och hopp. Dessutom så ger det i de flesta fall en mer stabil och starkare bakre triangel. Vilket ger mer direkt kraft till bakhjulet.

Längre kedjestag ger en mer stabil cykel som sitter bättre i kurvor. Det gör det också enklare att få ner och hålla nere framhjulet vid klättring.

Denna längd har också en stor påverkan på vart din centrala vikt kommer att hamna på cykeln.

Reach

Mtb Geometri Reach

Reach är den horisontella måttet från centrum på den övre delen av styrhuvudet till en tänkt vertikal linje nerifrån centrum av vevhuset.

Ett mått som kan vara relativt svårt att själv mäta live.

Det här är faktiskt ett ganska nytt mått på mountainbikes men som betyder mer och mer. Och som fler och fler, både tillverkare och användare, har som första mått när det ska bestämmas storlek och hur en cykel kommer att passa.

Det eliminerar den variation som sadelrörsvinklarna ger och är helt hjulstorleksneutralt.

Vad det säger är hur mycket utrymme som du kommer att få i cockpit vid stående cykling. Längre reach mer utrymme för dig för armar, överkropp och till viss mån ben. Medan kortare reach är tvärtom.

Med den nya moderna geometrin så ökar ramarnas reach. Istället har styrstammarna blivit kortare. Vilket ger en mer central åkställning och viktfördelning.

Stack

Mtb Geometri Stack

Höjden mellan centrum på vevlagret och en tänkt vertikal linje från styrhuvudets topp.

Detta mått ger först och främst en bra indikation på hur högt styret kommer att sitta och hur det kommer att kännas. Självklart kommer den exakta styrhöjden påverkas av styrets utformning, styrlagret och eventuella styrlagerbrickor. Men det ger en bra indikation och gör det lätt att jämföra ramar mellan varandra.

Det är ett utmärkt mått att gå efter för mindre åkare som vill ha en 29-tummare eller så mycket fjädringsväg som möjligt. Och samtidigt vill hålla styret så lågt som möjligt. Vilket är viktigt för att kunna komma över framhjulet och få tryck på detsamma.

Att bara titta på styrhuvudets längd ger inte alls samma indikation som stack gör . Detta eftersom detta mått även tar med gaffellängd och vevlagrets höjd i beräkningen.

Vevlager – höjd & drop

Mtb Geometri Vevlager (vevhus)

Även här kallar vi det för fel ord egentligen. Det är vevhuset på ramen som beskrivs. Vevlagret är själva lagret som du stoppar in i ramens vevhus. Men eftersom det är det vedertagna begreppet så använder vi självklart det också.

Vevlagrets höjd är höjden mellan marken och centrum på ramens vevhus.

Ett lägre vevlager/vevparti/vevhus ger en lägre tyngdpunkt och en cykel som är mer stabil i kurvor. Detta eftersom din centrala vikt hamnar närmare marken och däckens kontaktpunkter där.

Men med ett lägre vevparti minskar dock utrymmet mellan mark och pedaler. Risken att slå i pedalerna (så kallad pedalstrike) i t ex stenar ökar markant. Eftersom denna höjd även i stor grad påverkas på heldämpade cyklar så har vi nästan nu nått det lägsta mått vi kan nå utan att helt förstöra en cykels möjlighet att bli trampad.

Vevlagrets drop är hur mycket lägre centrum på vevlagret är jämfört med hjulens axlar. Därav namnet drop.

I takt med att vevpartiet har blivit lägre har också detta mått ökat.

Effektiva Överrörslängden

Mtb Geometri Effektiv Längd Överrör

Längden mellan centrum på styrhuvudet och vertikalt ut till centrum på sadelröret. En tänkt linje, därav det effektiva måttet och inte det verkliga.

Ett bättre mått än den verkliga längden på överröret. Detta då det måttet påverkas av flera olika faktorer som sadelrörets vinkel och eventuella kurvor på överröret.

Ett mått som numera får stå lite tillbaka för reach. Men det kan ändå säga något om en rams storlek, särskilt eftersom alla tillverkare anger det. Lätt att jämföra. Men det är som sagt inte helt bra eftersom det påverkas av flera andra saker.

Vinkel Sadelrör

Mtb Geometri Sadelrörsvinkel

Vinkeln som sadelröret har jämfört med marken.

Påverkar vart som sadeln hamnar på en cykel och därför också vart du kommer att hamna med din rumpa. Det viktiga här är vart du hamnar med sadeln jämfört med vevarmarna och vevpartiet. Hamnar du för långt bak kommer det påverka dina möjlighet att utveckla tillräckligt med pedalkraft vid sittande cykling.

Moderna cyklar med längre reach har för att kompensera istället en brantare sadelrör vilket inte gör att sadeln hamnar lika långt bak.

Påverkar främst längre cyklister som måste höja sadeln väldigt mycket.

Sammfattning

Där har vi så gått igenom vad geometri egentligen är och varför det är en så central del av mountainbike & speciellt då ramarna.

För dig som är ny inom sporten så tycker jag som sagt inte att du ska lägga alltför mycket tid på detta. Du kommer att sätta dig in i det mer längre fram. Du kommer också märka av skillnaderna när du testar fler och olika cyklar.

Men det är ett kul och spännande område att sätta sig in i. Man kan verkligen grotta ner sig och jämföra olika mtb-modeller mot varandra. Vilket både är kul och lärorikt. Om man har möjlighet att använda detta i praktiken, dvs genom att testa olika cyklar så är det verkligen toppen.

Med den moderna geometrin så går vi mot mer utförsorienterade mountainbikes och det tycker jag är positivt. Vi är skogscyklister som kör väldigt mycket utför. Och många av oss tycker att det är den mer ”roliga” delen av mtb.

Hur som helst så är framtiden spännande.

Om skribenten 

Tobias

Hejsan, Tobias här. Jag har på ett eller annat sätt cyklat, tävlat eller jobbat med Mountainbike i över 25 år. Jag cyklar utför, uppför och på tvären. Ju mer desto bättre! Hoppas du kommer märka det när du är här och läser :)

{"email":"E-postadressen är felaktig","url":"Webbadressen är felaktig","required":"Obligatoriskt fält saknas"}